app logga

Introduktion till inscanning av tidskriften Tegel 1935-1987

Tillbaka till huvudsidan

Av Tomas Gustavsson, Lund den 28 september 2011

Under perioden 2006-2007 bedrevs ett FoU-projekt i Lund som behandlartegelfasader från perioden 1930-1975. Projektet har initierats p.g.a. det storaunderhålls- och reparationsbehov som finns i tegelfasader från den aktuellaperioden, med sikte på att identifiera och tillvarata de kulturvärden som finns i dessa.Projektet, som finansierats av Riksantikvarieämbetet, redovisas i Modernismens tegelfasader, T. Tägil, T.Gustavsson, K. Bergkvist och B. Magnusson Staaf, Arkus förlag, 2011.

I arbetet med Modernismens tegelfasader har tidskriften Tegel varit en synnerligen viktig källa. Tegel gavs ut under perioden 1911-1987. Utgivare för tidskriften var under den dominerande delen av perioden Svenska Tegelindustriföreningen. I samband med att Tegelindustriföreningen upplöstes 1987 lades tidskriften ned.

Tegelindustriföreningen drev under 50-, 60- och 70-talen en omfattande forskningsoch utvecklingsverksamhet, i regi av Tegelindustrins Centralkontor och Centrallaboratorium. Detta arbete refererades i väsentliga delar i Tegel, men tidskriften innehöll också en rad andra informativa artiklar om materialet tegel och dess användning i byggverksamhet.

Artiklarna i Tegel spänner således över ett brett ämnesfält. För konstruktörer finns t.ex. en rad artiklar som behandlar vilka hållfasthetsvärden som tillämpats för murverkskonstruktioner under de olika decennierna, hur man dimensionerat för vindlast, vilka temperatur- och fuktrörelser som förutsattes i skalmurar, och en rad andra ämnesområden.

Tillämpad, praktisk byggnadsteknik var ett annat ämnesområde som behandlades flitigt i Tegel, och även i dessa finns kunskaper att ta tillvara i dagens murverkskonstruktioner. Inte minst gäller detta idag när intresset för tegel samt murat putsat byggande åter är i markant stigande.

Också hantverks- och arbetsplatsfrågor behandlades i många artiklar i Tegel.Hantverket kring murningen ägnades stort intresse i en rad artiklar, bl.a. underrubrikerna Murarskolan och Kurs i tegelbyggnad. Rengöring av murverk,impregnering av fasader och frostbeständighet är andra ämnesområden sombehandlades i en rad artiklar.

I Tegel refererades vidare en rad byggprojekt, i artiklar som kan vara mycket givande att läsa idag. Särskilt om man är intresserad av att dra lärdomar om långsiktig hållbarhet, som varit något av ett mantra i byggverksamheten i 2000-talets inledning. I många fall, kan man tyvärr konstatera, är långsiktigheten mer en läpparnasbekännelse än en målsättning som verkligen förpliktigar.

Inte minst intressant är att genom årtiondena kom en rad arkitekter till tals i Tegel. Cyrillus Johansson, Bengt Edman, Sten Samuelsson, Klas Anshelm för att bara nämna några. I en serie 1945 publicerades t.ex. den danske arkitekten Poul Baumanns uppsats Murningsarbetets estetik i svensk översättning. Uppsatsen har haft stor betydelse i Danmark och publicerades t.ex. på nytt i den danska tegelbranschens tidskrift Tegl i slutet av 1990-talet. Ett annat, för den arkitekturintresserade synnerligen intressant inslag finns på ledarplats i Tegel nr 1/67 då, den i övrigt fåordige, Klas Anshelms syn på materialet tegel från ett samtal med redaktionen återgavs med följande ord:

TEGEL

Tegel är inte särskilt nytt

Tegel är bra

Tegelhus är billiga

Tegelfasader åldras med behag

Tegelfasader är underhållsfria

Tegelfasader med tegelbakmurning ger fasad, bärning och isolering i ett arbetsmoment

Tegel get genom sitt lilla format stor formfrihet

Tegelmursinstallationer såsom spiktegel må Gud förbjuda. Arbeta i sådana fall med avvikande tegelformat

Tegel m.m. "m.m." i ett hus bör då innehålla möjligaste få material och material släkt med tegel: bränt, sintrat eller smält material. Tegel-betong-klinker-glas håller bättre ihop än tegel-sten-trä.

Inscanning av tidskriften Tegel 1935-1987 har utförts under 2011 som ett följdprojekt av Modernismens tegelfasader.

Arbetet med att scanna in tidskriften har finansierats av SBUF, Tegelinformation, SPEF (Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening) samt MPI AB. Projektledare har Lars Sandström, SPEF varit. Idén med att scanna in materialet och göra det tillgängligt via Internet kom fram i samband med ett möte med SPEF:s lärarråd, som utgörs av företrädare för SPEF och de föreläsare som håller i SPEF:s kurser Murning och putsning klass I. Den som framförallt inspirerade till inscanningen i samband med ett möte i lärarrådet var Bo Johansson, som är en de allra mest namnkunniga inom området murat och putsat byggande i landet. Copyright för materialet överfördes 1987, då Tegelindustriföreningen lades ned, till MPI, som medgivit att publicering får ske på Internet.

Litteraturtips

Modernismens tegelfasader, T.Tägil, T. Gustavsson, K. Bergkvist, B. Magnusson-Staaf, Arkus förlag, 2011. Boken behandlar byggande med tegelfasader underperioden 1935-1975 med tanke på behov av underhålls- och reparationsåtgärder. På köpet får man en arkitektur- och byggnadsteknisk historiebeskrivning om användningen av tegel under den aktuella perioden, en behandling av frågan om hur man gör tekniskt och gestaltningsmässigt goda lagningar samt en rad intervjuer med hantverkare och andra personer som arbetat med tegel under den aktuella perioden.

Moderna tegeldetaljer, T. Gustavsson, Arkus förlag, 2008. Boken behandlar hur man kan använda tegel som fasadmaterial i kombination med bakmur av stenmaterial i samtida byggande, med teglets materialitet som utgångspunkt.

© SPEF - Branschföreningen för murat och putsat byggande
SPEF ansvarar inte för eventuella felaktigheter i innehållet.

Kontakta SPEF

Profundis